Kommer ångesten. Varje år samma tid samma plats inget undantag. Paniken blir värre och värre ju närmare dagen! Men nu måste jag ta hänsyn till någon mer. I vanliga fall hade jag bara varit för mig själv. Gömt mig i två dagar och undvikit alla. Hur ska jag klara detta. Måste räkna med någon annans känslor att inte såra någon jag vill ju bara gömma mig. Men de får väl gå, förvarna att jag kommer må skit dåligt. Inte kommer säga så mkt men får väl försöka vara glad. Men hur kan man vara glad en dag som då? Natten innan ska vi inte tala om. Uscha ångest och oro. Men men.... Inte mkt jag kan göra en att hålla ut....

/MK